ÄLska ditt monster

kommer någonting någonsin vara som det var innan. innan alla problem kom in i livet. innan känslorna kom, innan tårarna lämnade hjärtat. om man ändå nån gång skulle ha modet att bara ge upp. strunta i allt.  bara ligga i sängen i en vecka för att begrunda allt man har haft i huvudet på sistone. fundera över alla tankar man haft och försöka reda ut dom. tror jag skulle behöva det. och bara återvända till verkligheten som en ny människa. eller så kanske det är så att när man kommer ut igen slås man av hur verkligheten är och allt blir som det var. och då var den där veckan förgäves, onödig. det är jag rädd för, där sviker modet mig.