ÄLska ditt monster

då var det dags. dags för kvällar som inte sträcker sig längre än till klockan 23.00. eller de borde i alla fall inte göra det.
jag tänkte skriva ett inlägg som fför en gång skull folk kan förstå och inte bara är en massa kryptiskt text som bara jag förstår (oftast), och faktiskt förklara mig.
jag sitter hemma en torsdags kväll och har precis druckit upp mitt dagliga intag av te. i morgon är det dags att gå upp klockan 05.15 för att vara i skolan klockan 08.00. jag dööör. jag önskar så innerligt att jag hade ett till sommarlov till förfogande. några till lediga månader som man spenderar bort genom att läsa, spela, sjunga, skriva, fika. så härligt slappt. men neeej, världen envisas med att tvinga mig att gå också det sista året på gymnasiet. visst min klass är jätte bra, skolan är fantastisk, men bara känslan av att befinna sig på en plats man är tvungen att vara på är stressande och pressat. man måste vara så.... glad. jag var verkligen inte glad idag. sorry alla som upptäckte det men jag hade mycket att tänka på. mycket att ta itu med. (jag var nog ganska trött också). får hoppas att jag kan skratta och stoja i morgon. för det är det man gör på c4. jag är så glad över min skola, jag har äntligen hittat en skola där jag platsar. man lär sig så otroligt mycket samtidigt som har såå kul.
oj vad mitt blogginlägg ändrade åsikt nu. i början ville jag inte för allt i världen ha ett år kvar, nu känner jag att jag hellre vill gå kvar, vara säker, istället för att lämna något som varit alla ens dagar och helt plötsligt vara hlt sårbar för världens under, förhoppningar, besvikelser.

nej nu får det vara nog för idag. så att dem få besökarna jag faktiskt har inte ska tråkas ut och lämna mig dem också. kanske lägga mig i sängen och läsa något kapitel i stardust, eler väktarens förbannelse. sen blir det uppenbarelseboken som gäller. (jag är minsann rädd för den boken)